En pendlares vedermödor

Jag har sedan sommaren pendlat i stort sett dagligen till Stockholm. Det har varit en tålamodsprövande aktivitet. Trots mångmiljonsatsningar på senare tid i flera mötesspår mellan Eskilstuna-Södertälje så har trafiken fungerat allt sämre. Inställda tåg, överfulla tåg p.g.a. för få vagnar eller försenade tåg. En försening på 10-20 minuter räknas idag som om tåget går i tid. Förseningar på 1-2 timmar händer varje vecka, och detta under högtrafiktid när ett stort antal pendlare skall till sina arbeten. Detta är en stor skandal att vi med så stora satsningar på nya banor och tåg inte klarar av de mest grundläggande som att se till att tågen går i tid. SJ, Trafikverket och regeringen skyller på varandra men huvudansvaret ligger ändå hos regeringen. Jag har blivit alltmer skeptisk till regeringens privatisering av järnvägstrafiken. Visst är det bra med konkurrens men var finns samhällsansvaret? SJ har från regeringen ett vinstkrav på 10%. För att uppfylla detta är det för SJ lönsammare att ställa in tåg och dra ner på underhållet än att se till att man har funktionsdugliga tåg som går i tid. Hur ska man annars förklara den betydligt lägre nivån på underhåll som tågen idag uppvisar? Dörrar som inte går att öppna, toaletter som är sönder, bromsfel och elfel.
Problemet är att ingen av trafikoperatörerna har något samhällsansvar idag. SJ kan ställa in en förbindelse utan att det får några ekonomiska konsekvenser för dem. De vet att pendlarna måste åka ändå. Det måste finnas en direkt koppling mellan trafikering och ekonomisk ersättning från staten, kommuner och landsting när det gäller de sträckor som får samhällsstöd, som t.ex. Esklstuna-Stockholm, annars är SJ bara intresserat av att köra några tåg vid högtrafiktid (om vädret så tillåter).
Trafiken i Skåne, på västkusten och i SL-området fungerar trots allt betydligt bättre eftersom det finns en ansvarig huvudman i form av landstinget. Visst går delar av landstingsskatten till trafiken men den fungerar ändå något så när och det finna en ansvarig huvudman som om trafiken inte fungerar kan ställa ansvarig trafikoperatör (privat) till svars, vilket får ekonomiska konsekvenser för trafikoperatören.
Vi måste få tillstånd ett motsvarande system i Mälardalen. Vi har Länstrafiken som idag huvudsakligen ansvarar för busstrafik inom länet och vi har TiM (Tåg i Mälardalen) som är en administrativ organisation utan något reellt inflytande på trafiken. Varför kan inte Sveriges mest utvecklingsintensiva region (Mälardalen) ha ett fungerande trafiknät när andra regioner såsom Malmö, Göteborg, Jönköping och Norrköping/Linköping har det?