Powered By Blogger
Bloggen med perspektiv från Strängnäspolitiken

måndag 7 mars 2011

Demokrati a la Grönblad

På Strängnäs kommuns hemsida kan vi läsa att Strängnäs kommun ska få en ny plenisal i Paulinska konsertsalen. Den ska byggas om och anpassas till kommunfullmäktiges behov med voteringsanläggning, datoruppkoppling och ljud- och ljusanläggning. Av informationen låter det som om det redan är klart och beslutat.

Av Lotta Grönblads insändare i Strängnäs tidning den 5 mars får vi veta att vi som utnyttjar konsertsalen är en kulturelit som missunnar andra grupper att få tillgång till denna sal.
Samtidigt säger Lotta G att "kultureliten" skall bjudas in och få komma med synpukter. Det är en märklig beslutsgång där man först tillsätter en arbetsgrupp utan att det finns några formella eller demokratiska beslut om detta. Därefter ska "kultureliten" få möjlighet att komma med synpunkter när förslaget är färdigberett! Man lägger ut det på hemsidan som om det är klart att så här skall det bli och Lotta G uttalar sig självsäkert i tidningen om att detta kommer att bli så bra för alla parter. Detta säger hon med en bestämdhet utan att över huvud taget ha rådfrågat varken "kultureliten" eller experter på akustik.
Är det detta som är närdemokrati á la Lotta G? Vi känner igen arbetssättet från tidigare förslag i skolfrågor där Lotta också har varit pådrivande. Detta visar inte bara på nonschalans mot medborgarna, det är i bästa fall okunnigt, i värsta fall ett förakt mot de grupper som är kulturutövare och i behov kommunens stöd. Det är också ett resursslöseri att utnyttja kommunens tjänstemän till att göra utredningar av förslag som inte är demokratiskt förankrade och som därmmed riskerar att få göras om när protesterna blir för höga. Det är inte undra på att politikerföraktet breder ut sig när politikernas behov i form av arvodeshöjningar och lokaler med påkostad utrustning har högre prioritet än folkets rättmätiga krav på lokaler för kulturändamål.
Protestera mot förslaget genom att skriva på de protestlistor som kommer att läggas ut i affärerna i Strängnäs Centrum.

onsdag 26 januari 2011

Strängnäs blir utan konsertsal

Strängnäs kommun har en enda lokal som lämpar sig för konserter, det är Paulinska konsertsalen. Den har plats för cirka 250 åhörare och har efter en ombyggnad på 90-talet en bra akustik, lämpad för konserter med kör och orkester. Nu finns ett förslag om att denna enda lokal för musikkultur i kommunen skall byggas om till sammanträdeslokal för kommunfullmäktige! Detta är ett dråpslag mot kulturlivet och de ideella föreningar som ägnar sig åt musik eller andra former av framföranden. Roggekören (där jag är medlem), Lövsångarna och Orkesterföreningen övar varje vecka på skilda tider i lokalen. Dessutom har vi flera konserter varje år. Dessa konserter är helt avgörande för föreningarnas ekonomi eftersom vi inte får några kommunala bidrag.
Nu vill den politiska majoriteten att lokalen skall byggas om och att antalet åhörare skall minskas från 250 till cirka 120. Det innebär ett bortfall på 10.000 till 15.000 kronor per konserttillfälle för de ideella kör- och orkesterföreningarna. Dessutom innebär ombyggnaden att akustiken skulle försämras och kanske omöjliggöra musikaliska framträdanden.
Det är skandalöst att en kommun som kallar sig för kulturkommun inte kommer att ha en enda lokal för konserter. Man hotar även körernas framtid genom att inte ge dem möjlighet att framföra konserter. Majoriteten i Strängnäs kommun har visat att man tycker det är viktigare att politikerna har flera möteslokaler än att kommuninvånarna har en enda konsertlokal. Att bygga om Djäknehallen, där KF håller sina månadsmöte idag, eller att utnyttja Gyllenhjelmssalen i kommunhuset skulle säkert vara betydligt billigare för skattebetalarna och vi skulle få ha kvar möjligheten att även i framtiden kunna njuta av musikaliska framträdanden i en konsertsal värd namnet. Ompröva därför beslutet och satsa på kulturen. Det lönar sig i längden!

måndag 20 december 2010

En pendlares vedermödor

Jag har sedan sommaren pendlat i stort sett dagligen till Stockholm. Det har varit en tålamodsprövande aktivitet. Trots mångmiljonsatsningar på senare tid i flera mötesspår mellan Eskilstuna-Södertälje så har trafiken fungerat allt sämre. Inställda tåg, överfulla tåg p.g.a. för få vagnar eller försenade tåg. En försening på 10-20 minuter räknas idag som om tåget går i tid. Förseningar på 1-2 timmar händer varje vecka, och detta under högtrafiktid när ett stort antal pendlare skall till sina arbeten. Detta är en stor skandal att vi med så stora satsningar på nya banor och tåg inte klarar av de mest grundläggande som att se till att tågen går i tid. SJ, Trafikverket och regeringen skyller på varandra men huvudansvaret ligger ändå hos regeringen. Jag har blivit alltmer skeptisk till regeringens privatisering av järnvägstrafiken. Visst är det bra med konkurrens men var finns samhällsansvaret? SJ har från regeringen ett vinstkrav på 10%. För att uppfylla detta är det för SJ lönsammare att ställa in tåg och dra ner på underhållet än att se till att man har funktionsdugliga tåg som går i tid. Hur ska man annars förklara den betydligt lägre nivån på underhåll som tågen idag uppvisar? Dörrar som inte går att öppna, toaletter som är sönder, bromsfel och elfel.
Problemet är att ingen av trafikoperatörerna har något samhällsansvar idag. SJ kan ställa in en förbindelse utan att det får några ekonomiska konsekvenser för dem. De vet att pendlarna måste åka ändå. Det måste finnas en direkt koppling mellan trafikering och ekonomisk ersättning från staten, kommuner och landsting när det gäller de sträckor som får samhällsstöd, som t.ex. Esklstuna-Stockholm, annars är SJ bara intresserat av att köra några tåg vid högtrafiktid (om vädret så tillåter).
Trafiken i Skåne, på västkusten och i SL-området fungerar trots allt betydligt bättre eftersom det finns en ansvarig huvudman i form av landstinget. Visst går delar av landstingsskatten till trafiken men den fungerar ändå något så när och det finna en ansvarig huvudman som om trafiken inte fungerar kan ställa ansvarig trafikoperatör (privat) till svars, vilket får ekonomiska konsekvenser för trafikoperatören.
Vi måste få tillstånd ett motsvarande system i Mälardalen. Vi har Länstrafiken som idag huvudsakligen ansvarar för busstrafik inom länet och vi har TiM (Tåg i Mälardalen) som är en administrativ organisation utan något reellt inflytande på trafiken. Varför kan inte Sveriges mest utvecklingsintensiva region (Mälardalen) ha ett fungerande trafiknät när andra regioner såsom Malmö, Göteborg, Jönköping och Norrköping/Linköping har det?

måndag 22 november 2010

Bristande underhåll i järnvägsnätet

F.d. infrastrukturminister Åsa Torstensson upprepade gång på gång under förra mandatperioden att det var den tidigare s-regeringens fel att järnvägen hade problem med eftersatt underhåll och dålig vinterberedskap. Nu fortsätter den nya infrastrukturministern i samma spår (!) trots att alliansregeringen har haft en mandatperiod på sig att visa att man vill satsa på att underhålla järnvägsnätet. Tyvärr fortsätter man med neddragningar i budgeten och menar att Trafikverkat ska klara detta med befintlig budget. Detta är beklagligt och försämrar ytterligare beredskapen inför en kall vinter och problem med tågen. Tyvärr har regeringen inte varit särskildt lyhört för satsningar på järnvägen över huvud taget trots alla vackra ord om vikten av en miljöpolitik som minskar CO2-utsläpp. Likaså är regeringens intresse för framtida snabbtågssatsningar tämligen svalt. Det är beklagligt då de många andra länder i Europa har betydligt ambitiösare satsningar på järnvägen och snabbtågssystem. Detta är en viktig satsning för framtiden och miljön. Det skapar dessutom många arbetstillfällen både inom anläggning liksom inom järnvägsindustrin, där svenska företag är väl representerade.
Det vore en önskedröm om regeringen kunde tänka om och ta intryck av sina regeringskollegor i andra länder inom EU.

söndag 17 oktober 2010

Nygammal majoritet i Strängnäs kommun

Visst känns det bittert att fp+c valde en fortsättning med s istället för m. Ser man till den ideologiska samhörigheten så borde ett samarbete mellan de fyra borgliga partierna vara lika självklar i kommunen som det är på riksplanet. Tyvärr förhåller det sig inte så i Strängnäs kommun. Fp + C har under de senaste tjugo åren haft ett betydligt större inflytande i kommunalpolitiken än vad deras respektive partier har haft mandat i kommunfullmäktige. Detta är också en del av problemet med att dessa partier nu väljer ett maktspel i syfte att få vara kvar i centrum av politiken. Kanske de bedömer att ett samarbete med det ideologiskt närmare liggande partiet moderaterna skulle dominera så mycket att de själva inte skulle märkas lika mycket som i ett samarbete med s? Det blir dock inte helt lätt att under fyra år kompromissa med s i ett antal frågor där fp+c av tradition står för en borglig politik. Flera exempel kan nämnas; konkurrensutsättning av kommunal verksamhet, möjlighet att låta privata aktörer komma in i exempelvis åldringsvården och synen på hur den politiska organisationen ska se ut i kommunen.
Denna uppgörelse skulle inte ha varit möjlig om man ser till det ideoloogiska innehållet som de partier som nu har bildat majoritet står för. Istället har man valt att låta makt och personfrågor avgöra på bekostnad av politiskt innehåll och inte minst på bekostnad av väljarnas vilja. Jag tror inte att flertalet av de som röstade på fp eller c gjorde det för att de skulle få en s-dominerad politik i kommunen. Detta är ett svek mot väljarna som c+fp har gjort sig skyldiga till- Ett svek som förhoppningsvis blir ihågkommet inför nästa val.

onsdag 25 augusti 2010

Ekonomisk analys à la fp i Strängnäs kommun

På insändarsidan i måndagens (23/8) Strängnes Tidning gör Helena Hallgarn och Fredrik Lindgren (fp) en märklig analys av Strängnäs kommuns stora låneskuld. De frågar om "det är oroväckande att vara skuldsatt med de belopp (3,5 miljarder) som kommunens invånare är". Deras slutsats är nej och jämför med belåningen av en fastighet. En 2 miljoners fastighet som belånas med 1,5 miljoner är enligt dem inte oroväckande. Det må så vara om hushållet har intäkter som vida överstiger kostnaderna för räntor och amorteringar. Men i en kommun skall intäkterna i form av skatter gå till kommunens kärnverksamhet, inte till räntor. Det är en stor skillnad mot en privatekonomi där man själv får ta konsekvenserna i form av att jobba mer eller dra ner på andra kostnader när räntorna går upp. I en kommun kan man inte utan vidare dra ner på verksamheter utan att människor blir lidande. Man kan heller inte höja sskatten av samma skäl.
Det är oroväckande att ledande politiker har en så lättvindlig syn på kommunens ekonomi. Det är ju trots allt medborgarnas pengar som vi politiker skall förvalta på bästa sätt. Jag ser med oro på vad som kommer att hända när räntorna om något år kommer att vara mångdubblet så höga som vad de är nu. Moderaterna med fleras förslag om att börja amortera av på låneskulden och att avyttra delar av SEVAB och fastighetsbeståndet är därför ett viktigt vägval för att vara beredd inför kommande räntehöjningar. Detta vet också flertalet av kommunens medborgare som enligt många samtal som vi har fått till valstugan och i vår samtalskampanj är mycket oroade för kommunens ekonomi i framtiden.

tisdag 24 augusti 2010

Heja parkförvaltningen!

Jag har i sommar gjort åtskilliga promenader i både Strängnäs och Mariefred. Vad som slår mig är att det har gjorts en rejäl uppryckning av kommunens parker och planteringar. Det är en fröjd att gå runt och se det fina arbete som kommunens parkförvaltning har gjort på rabatter och strandpromenader. Både i Strängnäs och Mariefred har man gjort fina bryggor och strandvägar, varvat med rabatter och stensättningar. Som oppositionspolitiker ska man ju inte bara uttrycka missnöje över situationen i kommunen. En rejäl ansiktslyftning har gjorts det senaste året. Nu ska väl majoritetens politiker inte ta åt sig alltför mycket av min eloge till denna uppsnyggning. Jag har en känsla av att vi har vårt duktiga anställda inom parkförvaltningen att tacka för detta.
Västervikshamnen och promenaden mot Sjöviken är verkligen en pärla i Strängnäs. Nu återstår att snygga upp Visholmen. Arbetet har påbörjats. Dock utan någre större förändringar i planen. Min vision för framtiden är att Visholmen får ett centrum för kultur med möjlighet till konserter och plats för konstutställningar och museisamlingarna. Det vore ett fint komplement till Multeum och ett lyft för kulturlivet i Strängnäs.